Vad är en turbo, och hur fungerar den? Vi har sammanfattat det mest väsentliga att veta om turboaggregat.
Historia
Redan på 1920-talet började turboaggregat användas och då främst till båt och tågmotorer, för att senare användas på dieselmotorer för tunga fordon. På 60 och 70-talet började turboaggregat dyka upp på personbilar och i slutet av 70-talet lanserade Saab sin första turboförsedda bilmodell, Saab 99 Turbo. Saabs satsning på att utveckla och anpassa turboaggregatet för personbilar har varit en stor bidragande faktor för utvecklingen av den moderna turbomotorn. Fram till dagens datum har utvecklingen av turbon varit enorm och turboaggregatet har visat sig vara en starkt bidragande faktor för dagens bränslesnåla moterer. Turbo är inte längre något udda och exklusivt utan återfinns i var och varannan bil. Branschen förutspår ett ökat användande av turboaggregat då överladdning är ett effektivt sätt att bygga små bränsleeffektiva motorer som klarar morgondagens utsläppskrav.
Teknik
Turbo är enkelt förklarat en luftpump, där motorns avgaser sätter fart på ett turbinhjul som via en axel överför energi till ett kompressorhjul. Turbon tar in luft via bilens luftfilter och kompressorhjulet komprimerar luften och skickar den vidare in till motorn. Den komprimerade luften gör att motorn får en högre fyllnadsgrad och lämnar då mer effekt än vad en motor av samma storlek utan turbo gör. Eftersom ökad fyllnadsgrad i motorn leder till ökad mängd avgaser så får turbon mer energi och mängden komprimerad luft ökar. Denna process regleras till önskad nivå genom en ventil, ofta kallad wastegateventil, som leder avgaserna bort från turbinhjulet. Många äldre turbo, framför allt till lastbilar, saknar wastegatventil. En sådan turbo är designad för att ge en viss mängd komprimerad luft vid motorns maximala varvtal. Turboaggregatet blir då långsamt i uppladdning och lämpar sig inte för personbilar. Moderna turboaggregat för framför allt dieselmotorer har ytterligare en lösning för att reglera mängden komprimerad luft; avgaserna styrs med hjälp av skenor mot lilla eller stora diametern av turbinhjulet. De olika turbotillverkarna har olika benämningar för detta. Två exempel är VNT (Variable Nozzel Turbine) VTG (Variable Geometry Turbocharger).